Om tre veckor idag ska vi vara ute ur vårt gamla hus och ha flyttat in i det nya. Det nya ligger visserligen bara ca 100 meter bort, men det jag börjar känna att det faktiskt är värre att flytta en kort bit än en lång. Man tar lite här och lite där och på så vis så förlänger man pinan i all oändlighet ...
Den här helgen är det spadarnas och krattornas tur att få byta vistelseort. Undrar om dom kommer att bli ledsna över att förlora sin rara bod och i stället få härbärgera på ett par trista Europa-pallar, under en pressening?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar