25 maj 2009

Att lura sig själv

Igår var det loppis hos en granne som ska flytta. Eftersom sambon är en hamster som GÄRNA samlar på sig så många prylar som möjligt t ex ur conteinrar och dylika ställen (jag tror han tänker: den som har flest skrotsaker när han dör vinner) så följde jag med för att förhindra så många nya inköp som möjligt. Döm om min förvåning då jag var den som kom hem med, om inte flest, så i alla nästan: ett bord till balkongen, en rar karaff av emalj och en bleckhink som en av tomtaplantorna gensat fick flytta till.
Ps. Sambon köpte rep och sådant som man sätter fast båtar med i bryggor + ett luftgevär. Han blev mao inte heller lottlös ...

Man känner sig själv dåligt uppenbarligen ...

5 kommentarer:

Speja sa...

Ja, man ska nog aldrig säga aldrig. Fast är det inte så att när man inte letar efter saker, inte förväntar sig något, då står prylarna bara där och ropar ens namn;)

Magica de Hex sa...

Jo det kan du ha rätt i!

AnnCharlott sa...

Uff ja, loppisar är förrädiska - för somliga i alla fall. Själv är jag ju förstås väldigt hårdhudad och svårflörtad :)

Magica de Hex sa...

Hmmm, faan tro´t ...

M sa...

tusen tack för blomtipsen =)