Nu har vi varit i LA i tva veckor. Pa tisadg aker vi hem. Har ar det mycket som ar annorlunda, och mycket som ar likt. Shopping (som vi ocksa agnat oss at en hel del) ar sjalva religonen, Gud kommer pa samma plats, eller mojligen som god 2:a. Sondagar gar de flesta amerikaner i kyrkan, de andra dagarna befinner de sig i shoppingmalen. Havet ar superblatt, folket likasa. Alla ar supervanliga pa ytan men kanns tomma inuti. Eller sa ar det ovant for oss svenskar att fa hora klychor och klich'eer hela tiden: "How are you today", "Have a nice day", "Hope you enyoj your stay here", etc, etc. Hemma verkar det vara var pa G, och jag langtar hem lite. 14 dagar ar nog. Det har varit fantastiskt att traffa min finaste bror och hans barn och lilla pappa och hans fru, men nu galler home, sweet home.
Snart blir det bilder och battre rapport, har har jag internet avstangt pa min iPhone for att inte bli ruinerad.
Nu ar det sovdags, natti, natti.
3 kommentarer:
borta bra men hemm bäst, som sagt. Förutom sept-april typ.
Jag har ocskå svårt när vänligheten inte når ända in utan stannar på ytan. Även om det låter väldigt bra.
Tänk så fort tiden gått, snart är du hemma på ön igen!
Ja livet gar fort, snart ar man do!
Skicka en kommentar